Resedagbok Enlightenment Festival- dag 3 “State of Ananda”

Resedagbok Enlightenment Festival- dag 2
december 21, 2018
Barn av Shamballa
januari 21, 2019

Denna dag vaknade jag före många andra, jag gjorde mig i ordning tidigt för att få njuta av varmvattnet i duscharna. Det blir lite först till kvarn som gäller om man skall få avnjuta varmt vatten i kranarna. Jag var helt uppfylld fortfarande ifrån gårdagens process och den tysta naturpromenaden. Något hade väckts inom mig, en större tystnad genom “mauna” hade gett mig en varm känsla av att vara uppväckt till något nytt, jag kände mig som en ny person. Jag hade ingen lust att prata alls idag, det var inte nödvändigt för jag hade inga behov.
Vi skulle samlas på campus under förmiddagen för att dela i grupp våra upplevelser och jag som inte ville prata så mycket hur skulle detta gå tänkte jag?

Min upplevelse dagen innan hade påverkat mig, templet Ekam och meditationen limitless field var fortfarande under process inom mig, jag kände det så tydlig. Jag ville inte ta ut ord idag för känslan att  jag skulle ta sönder upplevelsen infann sig, jag ville bevara den inom mig själv en stund till.

Jag tänkte att om det är meningen att jag skall dela den så kommer jag göra det för prata hade jag inga problem med annars. Denna dag var jag ändå helt tyst..Det var så många som hade behov av att få dela sina upplevelser och deras entusiasm var så inspirerande att lyssna på, det räckte för mig.

Själv var jag i ett behov av att få vara ensam med min upplevelse och bara låta den sjunka in.
Jag var lugn och kände mig så enormt välsignad, jag förstår nu varför vi behöver större andliga lärare som Sri Krishnaji och Sri Preetaji då de kan leverera transformation på ett större plan som väldigt få andliga lärare kan göra, jag var i händerna på denna storhet…
Det är nödvändigt att vi kan få ta del av den kunskap som O&O Academy står för, transformation som får dig att lösas upp i atomer för att sen återkonstruera dig till ditt högsta och största dig, så känns det att få erfara detta.

Jag var denna dag i ett tillstånd av ljus och högre medvetande, jag var något större som jag aldrig förr känt, jag såg min egen storhet på ett helt nytt sätt och alla andras. Jag såg mitt tidigare begränsade medvetande och blockeringar som behövde lämna mitt system, det var ett uppvaknande i sig.

Jag kände mig den här dagen inte helt i kroppen utan något mitt emellan, en magisk känsla.
Denna dag skulle bli något speciellt, vi skulle uppleva ett “tillstånd av Ananda” – ett tillstånd för “Bliss” där glädje strömmar in genom dig ifrån alla sidor av dig själv och ditt medvetande. Att se lyssna, prata att relatera, varje upplevelse, färgad av glädje.
“Vårt medvetande är som en svamp som suger upp glädje ifrån universum”

Vi skulle i samband med denna dag ta oss till Ekam senare mot natten för att uppleva detta tillstånd genom en vaka. Klockan 03:00 infann vi oss i Ekam igen för att ta del av den fortsatta processen.  Preetaji höll en väldigt djupgående föreläsning om detta tillstånd och sedan tog Krishnaji över och delade insikter samt limitless field. Det här var nog den absolut största prövningen jag utsatts för. Dels var jag väldigt trött och redan påverkad av dagen före, andningsövningarna var utmanande denna tid på dygnet.

Jag minns hur jag satt i templet under sessionen, kroppen skrek på sömn medan mitt medvetande klev in i ett annat tillstånd. Kroppens alla delar värkte och jag kände mig oerhört sårbar, jag började förstå varför vi skulle uppleva detta tillstånd och utsättas för en prövning samtidigt som vi skulle gå in i glädje och tacksamhet, jag bröt ihop. Tårarna kom och jag grät som ett barn, grät av befrielse och av starka insikter som kom genom att jag både led och upplevde tacksamhet samtidigt. Sen hände något…Vi skulle ställa oss upp och gå runt oss själva genom att sjunga högt ett mantra “Om Mani Padme Hum” som handlar om medkänsla, upplysning och kärlek. Tårarna försvann och jag sjöng som aldrig förr, i den stunden försvann all smärta, all ilska och endast kärlek infann sig. I mitt bröst såg jag den klaraste Aqua aura kristall lysa upp mitt hjärtcentra, jag såg hur den lyste upp hemma hos min familj och hur den lyste över alla som jag älskade och hade i mitt liv. Det var så mäktigt att se vad som fanns inom mitt hjärtcentra och hur starkt och stort detta ljus var. Jag var ett med kristallen, det heliga mantrat och expanderade medvetande, detta var min Bliss…

Jag kommer aldrig glömma denna stund då vi alla stod mitt i natten i templet långsamt snurrande runt oss själva med händerna mot hjärtat och bara kände total “Bliss” och sjöng.  Jag kan inte återberätta det rättvist med den upplevelse som jag fick utan detta State Of Ananda tillstånd som måste upplevas.

Mantrat kommer nu och för alltid betyda väldigt mycket för mig och jag vet nu innebörden av genuint äkta glädje, tacksamhet och medkänsla, tack återigen underbara Preetaji och Krishnaji för en helt fantastiskt uppvaknande i Bliss.

Dag 3  – State Of Ananda “Bliss”

Mantrat Om Mani Padme Hum

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tretton − tretton =

Translate »